Evelina - Måndag

Jag fastnade bland gamla blogginlägg, och man tycker att ett halvår inte är så lång tid, och att de inte hinner hända så mycket, men på ett halvår, kan livet vända 180 grader och bli till något helt annat än vad de va innan.
Allt kan förändras på någon sekund.
Kanske är det de som gör de så faschinerande?
kanske är det de som får en att resa sig upp varje gång man faller?
Ibland kan jag fundera över saker som lätt kan bli lite för stora för mitt vett.
Vad är det som bestämmer hur saker och ting ska bli?
Hur mycket finns det en tanke bakom?
Finns det någon tanke bakom sånt som sker?
Finns det något som kan kallas för ödet?
Är de nånting som är förutbestämt?
Eller händer det bara?

Ibland, när det händer vissa saker, tror jag att de finns en orsak bakom allt som händer.
Att de är tänkt att de ska vara så här, för att de leder till något annat.
Ibland kan jag inte förstå hur jag nånsin kunnat tro nått sånt. När det händer sånt som man inte ser någon som helst mening med.
Och ibland känns det så hopplöst att ens fundera över de, för hur mycket man än funderar och söker, så kommer man nog inte hitta något svar.

Jag kan undra över om att de va tänkt att jag skulle hamna precis där jag är.
Eller om de va tänkt nått helt annat, men att jag genom nått av mina val i livet vikit av vägen.
Handlar allt enbart om ens egna val i livet, eller finns det någon större tanke bakom de hela?

De är inte så att jag tror att de sitter någon skäggig gubbe uppe på ett moln och pekar och bestämmer vad som ska bli av mitt liv. Jag vet inte ens om jag tror att de finns något som är större än oss.
Men vissa saker, vissa händelser vid vissa tidpunkter får mig ibland att vara helt övertygad, iaf för stunden att livet och alla dess vägar är så mycket mer komplext än vad vårt mänskliga intellekt kan hantera och begripa.

Jag förundras över hur stort och mäktigt de egentligen är att finnas till.
Att kliva upp varje morgon, med en ny färsk dag framför sig, utan någon som helst vetskap om vart den kommer ta en, vart den kommer sluta, eller vart morgondagen kommer börja.
Just den här dagen, verkar för mig sluta under två täcken i min säng, funderandes över livet, lyssnandes till gamla dängor jag älskade som barn.

Bonnie Tyler - Don't Turn Around

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0